Den 6 februari arrangerade HSO ett seminarium om Stockholms läns landstings ”Regionala vårdprogram övervikt och fetma” och dess handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ). Lennart Håwestam, 2:e vice ordförande, inledde och hälsade de inbjudna gästerna välkomna. Annika Larsson, barnläkare, är en av författarna till vårdprogrammet och Eva Flygare Wallén är projektledare för implementering av HPÖ. Från föreningen Hälsa oberoende av storlek Stockholm län (HOBS) medverkade Christina Fleetwood, som reflekterade kring stigma och om arbetet med vårdprogrammet.
Annika Larsson höll en kort presentation om sitt arbete med överviktiga barn och ungdomar. Därefter berättade hon om vårdprogrammet, som är skrivet för att vara en vägledning för personalen i vården. Det ska vägleda och motivera vårdgivarna, utgå från vårdens perspektiv, men även se till patientens behov – då fetma är en kronisk sjukdom – samt bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Stockholms läns landsting har prioriterat fyra grupper när det gäller fetma och övervikt; barn och ungdomar, gravida, personer med psykiatriska diagnoser och personer med funktionsnedsättning.
Vårdprogrammets budskap i korthet:
- att vården måste hitta sin roll för att motverka fetma,
- att tänka långsiktigt,
- att till exempel erbjuda patienten att väga sig vid varje besök, oavsett besöksorsak,
- att informera om näringsriktig mat,
- att uppmuntra fysisk aktivitet, till exempel genom att minska stillasittande, öka vardagsaktiviteten och så småningom komma igång med träning 3ggr/vecka,
- att börja med den enklaste förändringen först,
- att informera och erbjuda fetmakirurgi (risk för typ 2 diabetes),
- att vid medicinering ta med i bedömningen ifall det kan leda till viktökning – ändra sina levnadsvanor,
- att ta vara på framgången och hjälpa patienten att hitta fortsatt stöd efter kontakten med vården.
Eva Flygare Wallén berättade om SLL:s handlingsprogram övervikt och fetma. Hos personer med funktionsnedsättningar är fetma ett större problem än hos befolkningen i övrigt. De är ofta fetare, har mer stillasittande fritid och har ofta för lågt intag av grönsaker och frukt. Störst riskgrupp är personer med intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och personer med svår psykiatrisk sjukdom. Eva menar att det är viktigt att åtgärder i behandlingen anpassas till personens behov och funktion, kognitiva förmåga (hur nedsättningen påverkar motivation, initiativ och planering av vardagen) samt anpassning av kommunikation, till exempel val av kommunikationsstöd. Viktnedgång bygger nästan helt på personens arbete mellan vårdbesöken, detta gör att det är viktigt att ta med anhöriga, boendestödjare, personal vid gruppboenden, med flera, i planeringen. Olika funktionsnedsättningar ger olika behov av stöd och åtgärder för att få till stånd en viktnedgång eller undvika en viktuppgång. Vården behöver tänka på att ha ett personcentrerat bemötande, bedöma läkemedelsbiverkan och uppmuntra till fysisk aktivitet på olika sätt.
Kvällen avslutades med att Christina Fleetwood, HOBS, berättade kort om stigma och hur det påverkar vår syn, framför allt på personer med övervikt och fetma. Christina är mycket positiv till det arbete som lagts ner på vårdprogrammet och beslutet om de prioriterade grupperna. Nu är det viktigt att det blir känt och att det implementeras i vården. HOBS planerar en serie seminarier under våren med olika teman kring fetma och övervikt.
Läs mer på: folkhalsoguiden.se och www.1177.se/Stockholm