Den här gången frågar vi Hörselskadades distrikt i Stockholms län hur de ställer om verksamheten!
Hur har ni ställt om er verksamhet?
Vi har behövt stanna upp och tänka nytt. Träffar och möten är så viktigt för vår målgrupp då de ger möjlighet att byta erfarenheter, få tips om strategier och verktyg för att hantera livet med en hörselskada. Hur tillgodoser vi det behovet nu? Det är frågan vi försöker besvara just nu. Vi undersöker möjligheterna att utveckla genom digitala möten, online-föreläsningar och kontakt via chatt och videosamtal.
Organisationens arbete har fokuserat mer på de tillgänglighetsfrågor och behov som uppstått på grund av det rådande läget, snarare än att arbeta med de intressepolitiska frågor som vi annars fokuserar på över tid.
Hur ser en arbetsdag ut för kansliet?
Kansliet jobbar mestadels hemifrån nu. För att kunna arbeta ihop på ett smidigt sätt använder vi ett chattverktyg där vi både har individuella konversationer och gruppkonversationer i olika konstellationer. Även om det inte blir riktigt samma sak som när vi alla är på plats på kansliet så fungerar det bra för att bolla saker och arbeta ihop. Varje vecka har hela kansliet också ett gemensamt videomöte där vi stämmer av läget och diskuterar olika arbetsområden och frågor.
Har ni behövt ställa in aktiviteter? Hur och i så fall på vilket sätt har ni förändrat era aktiviteter för medlemmar?
Vi har behövt ställa in föreläsningar och workshops. Just nu ser vi över vilka möjligheter som finns att skapa digitala alternativ framöver. Till exempel tänker vi oss att vi skulle kunna sända en föreläsning på YouTube och att en workshop kan ersättas av skriftligt material som kombineras med videomöten.
Har ni haft årsmöte och hur gick det till?
Vi har skjutit upp distriktets årsmöte och ser över möjligheterna att genomföra det digitalt. Det bygger dock på att alla medlemsföreningar har tekniska resurser och kompetens, så att mötet går att hålla på ett tillgängligt sätt. Det är viktigt att ett digitalt årsmöte är tillgängligt för samtliga deltagare, alla ska se och höra och kunna delta i den demokratiska processen. Detta är en utmaning.
Vilka frågor får ni från medlemmarna nu?
Idag handlar frågorna främst om föreningsadministration, hur föreningarna ska genomföra årsmöten och styrelsemöten. Det har varit en tid då många har tar ett steg tillbaka, en viss tystnad har uppstått och verksamhet ställs in. Vi ser att vi som distriktsorganisation har ett stort ansvar i att hålla kontakten med distriktets föreningar och deras medlemmar.
Med tanke på den pågående Coronapandemin, driver ni några särskilda intressepolitiska frågor?
Vi har arbetat mycket med tillgängliga pressträffar. Framförallt gentemot Region Stockholm som från början varken hade teckenspråkstolk eller textning. Efter påtryckningar från oss och andra organisationer har de nu teckenspråkstolk och till slut började de även direkttexta sina pressträffar.
Vi har även uppmärksammats på att det uppstår stora kommunikationsproblem inom vården då personalen behöver bära skyddsutrustning som täcker ansiktet. Den täckande skyddsutrustningen försvårar kommunikationen för personer som använder sig av avläsning. Det är viktigt att det finns kunskap om möjligheten till skrivtolk i vården. Vi försöker också informera om andra lösningar som tal till text-appar som kan lösa kortare samtal. Det är viktigt att patienten inte får ett för stort ansvar på sina axlar i en utsatt situation. Vi har kontaktat regionen för att uppmärksamma problemen och även lämnat förslag på några åtgärder som de kan vidta för att avhjälpa dem.
Vad är den viktigaste lärdomen kring denna period av att ställa om föreningslivet?
Vi insett att vi är sårbara och vana vid att kunna planera som vi vill. Nu behöver vi tänka till, göra avkall på visa saker och testa nya lösningar. Det är utmanande att ge sig in i den digitala världen när du hör dåligt, nu behöver vi prova på och kanske kommer vi att upptäcka att en hel del fungerar för oss med hjälp av tekniska hjälpmedel och tolk.