Svar från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Ett stort frågetecken

Sedan i mars har samverkansråden med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ställts in. Detta med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendation om fysiska möten och att förvaltningen har behövt mobilisera resurserna dit de behövs bäst. Tillsammans med Synskadades riksförbund Stockholm Gotland och DHR Stockholms läns distrikt har Funktionsrätt Stockholms län föreslagit att samverkan ska ske digitalt. Istället har organisationerna fått möjligheten att skicka in frågor till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Funktionsrätt Stockholms län skickade in frågor inom sju övergripande områden. Flera av frågorna är kopplade till den pågående Coronapandemin. De flesta handlar om vilka effekter de prioriteringar och beslut som Region Stockholm har fattat har haft eller kommer att få för våra grupper. Till exempel prioriteringar av vaccinationer för våra grupper, tillgänglig information och kommunikation samt undanträngningseffekter vid rehabilitering och habilitering.

Funktionsrätt Stockholms län kommer fortsätta att skicka in frågor till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen så länge samverkan ställs in. Har din organisation en hälso- och sjukvårdsfråga som är övergripande och gemensam? Hör gärna av dig till Lennart Håwestam (samordnare) eller Karin Aronsson (handläggare).

Nedan finns våra frågor inklusive en bakgrundsbeskrivning och svaren från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Längst ner finns en ordlista som förklarar begrepp.

Kommunikation och information
Personer som inte söker vård
Vårdskuld och bemanning
Vaccinationer
Rehabilitering och habilitering
Psykiatri
Vård på äldreboenden
Ordlista

Funktionsrätt Stockholms län företräder personer som på grund av sina funktionsvariationer har behov av olika typer av stöd för att kunna ta del av information och kommunicera med hälso- och sjukvården. Till exempel personer som har nedsatt hörsel, autism eller använder alternativ kompletterande kommunikation. Användandet av skyddsutrustning är självklart nödvändigt att använda för att begränsa smittspridningen, men den kan försvåra möjligheterna för patienterna att läsa av kroppsspråk och på läppar.

Fråga

Hur arbetar hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att tillgodose olika patienters behov av stöd vid information och kommunikation i vårdmöten under en tid av kris?

Svar

På systemnivå har vårt uppdrag varit att förse vården med information som behövs i vården under pandemin. Vi arbetar utifrån de ordinarie strukturerna som grund. Information och kommunikation till vården har förstärkts under pandemin dels via vårdguiden.se men också genom direktkommunikation från RSSL till LSSL.

Det har rapporterats i media om att personer som har behov av vård inte söker den. Det är framförallt äldre och personer i riskgrupper som inte söker nödvändig vård.

Fråga

Hur arbetar Region Stockholm för att säkerställa att personer får den vård de har behov av?

Svar

Det är ett tudelat problem; dels handlar det om att personer som behöver vård avstår från att söka vård. Där har vi gjort en del informationsinsatser och Björn Eriksson har varit väldigt tydlig på sina presskonferenser.

Den andra delen av problemet är att en del vård helt enkelt inte har kunnat genomföras under pandemin. Den vårdskulden planerar vi nu för hur vi ska arbeta bort.

Den nödvändiga omställningen av hälso- och sjukvården för att klara av att hantera Coronapandemin har medfört att en vårdskuld byggs upp. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag att analysera effekterna av Coronapandemin på kort och på lång sikt.

Frågor

Hur arbetar Region Stockholm för att lösa frågan kring bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal för vårdskulden efter att pandemin är över?

Finns det någon prioriteringsordning för bedömning av behov? Om ja, hur ser den ut?

Svar

Hälso- och sjukvårdsdirektören har fått uppdrag att analysera och återkomma till nämnden, dels med en rapport om hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt, dels med en strategi för hälso- och sjukvården efter coronapandemin.

Det första steget i arbetet har handlat om att estimera hur stor undanträngning av vård som har skett och inom vilka vårdområden. Nästa steg har varit att värdera hur stor del av den vården som behöver ”tas igen”, dvs. utgör en ”vårdskuld”. Exempelvis kan tänkas att vanliga infektioner som gått över av sig självt inte genererar något framtida vårdbehov. På motsvarande sätt riskerar utebliven uppföljning för personer med kronisk sjukdom innebära en försämring av sjukdomstillståndet. Därtill har pandemin fått följder avseende isolation och arbetslöshet vilka gör att regionen står inför viss ny psykisk ohälsa och sannolik försämring av hälsoläget hos redan utsatta.

Regionens bekämpning av pandemin pågår fortsatt och hälso- och sjukvårdens samlade resurser prioriteras fortsatt på ett sådant sätt att de med störst vårdbehov ska få vård först. Förutom den uppenbara begränsningen av intensivvårdskapacitetet, behöver hälso- och sjukvårdspersonal som haft en extraordinär vård, ibland med krislägesavtal och 12-timmars arbetsdagar, få återhämtning genom normal semester under sommaren. Därtill finns fortsatt vissa begränsningar avseende läkemedel och materiel.

Först när personalen fått återhämtning under sommaren kan det vara möjligt att komma upp i motsvarande kapacitet som innan epidemin, dvs. givet att vi inte får en andra våg och resurser återigen i anspråkstas till Covid-19-vård.

Utifrån pandemins utveckling behöver därefter den så kallade vårdskulden hanteras på ett sådant sätt att det blir rimligt och hållbart för den personal som arbetar hos våra vårdgivare. Inom de nationella programområdena och de regionala programområdena har och kommer dialoger om prioriteringar att ske inom respektive område. Därtill kommer prioritering behöva ske mellan olika patientgrupper och vårdområden. Främst gäller detta för patientgrupper som behöver komma åt samma typ av ”resurser” som varit hårt belastade under pandemin, såsom IVA, operationspersonal (som arbetat på IVA), osv. Planeringen för hur en sådan prioriteringsplanering ska ske pågår.

Det pågår ett intensivt arbete över hela världen för att ta fram ett vaccin mot Coronaviruset. När det finns ett godkänt vaccin på marknaden och som är tillgängligt i Sverige.

Frågor

Hur ser Region Stockholms vaccinationsplan ut?

Vilka grupper kommer att prioriteras i första hand?

Finns det en samordnare/ansvarig för vaccinationsplanen inom Region Stockholm? Om ja, vem/vilka är det?

Svar

Förvaltningen har nyligen fått ett uppdrag att förbereda för vaccination så att vi är redo den dag det finns ett vaccin. I det förberedelsearbetet ingår att besvara de frågor som listas ovan, svar finns ej i nuläget.

Efter avslutad behandling inom slutenvården har många patienter som har haft Covid-19 behov av rehabilitering.

Frågor

Har hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjort någon analys kring vilka effekter rehabilitering för patienter Covid-19 får för andra patienter som har behov av rehabilitering?

Hur arbetar Region Stockholm för att minimera risken för undanträngningseffekter kring behov av rehabilitering och habilitering?

Svar

Rehabilitering av personer efter covid-19 kommer i huvudsak att ske i den ordinarie rehabvården. Region Stockholm erbjuder ett stort utbud av rehabilitering och rehabiliteringsinsatser oavsett diagnos/tillstånd, inklusive post covid-19, inom alla sjukvårdens nivåer. Det har, i samråd med verksamhetsföreträdare, inte identifierats något ytterligare behov av post covid-rehabilitering i slutenvård eller öppenvård utöver det befintliga rehabiliteringsutbudet inom Regionen.

Rehabilitering inom primärvården i vårdvalen primärvårdsrehabilitering, logopedi, specialiserad fysioterapi samt primärhörselrehabilitering är väl försörjt och det finns resurser att ge rehabilitering till personer som är i behov av det. Vårdgivarna har uppgett att de har resurser att ta emot patienter vid samrådsmöte. Även habilitering har resurser att ta emot personer som är i behov av habilitering.

Förvaltningen har gjort en analys av vårdskulden samt behov av rehabilitering för patienter som haft covid -19. Förvaltningen bedömer att det finns resurser i regionen att utföra rehabiliteringsinsatser inom primärvården. Förvaltningen har löpande dialog med vårdgivare inom primärvårdsrehabilitering, logopedi, specialiserad fysioterapi och habilitering där de uppger de att de har resurser att ta emot patienter som är i behov av rehabilitering och habilitering. Under pandemin har även tillfälliga beslut tagits med bland annat möjligheten för vårdgivare att utföra rehabilitering via distans. Detta i syfte att under pandemin kunna fortsätta bedriva rehabilitering och habilitering.

Coronapandemin har haft och kommer fortsatt att ha stora effekter på samhället och dess medborgare. Funktionsrätt Stockholms län har fått signaler från medlemsorganisationerna om att den psykiska ohälsan ökar inom de grupper som Funktionsrätt Stockholms län företräder. Det kan till exempel handla om att dagliga verksamheter har stängt, osäkra anställningar, arbetslöshet eller minskad social interaktion.

Fråga

Hur arbetar Region Stockholm för att förstärka psykiatrin uppdrag för att möta befolkningens behov kopplat till Coronapandemin?

Svar

Det pågår ett stort arbete med att identifiera alla risker med anledning av Covid-19 och dess effekter på vården och samhället. Vi tittar samtidigt på hur de ökade behoven kan omhändertas. Tanken är att de ska omhändertas inom den normala strukturen som då sannolikt i flera delar kommer att behöva ett utökat uppdrag.

Fredagen den 22 maj gick Region Stockholm ut med ett förtydligande kring den sjukvård som ges till personer som bor på särskilda boenden på http://www.sll.se.

Fråga

Vilka kommunikationsinsatser planerar Region Stockholm för att fortsatt stärka de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs utanför akutsjukhusen?

Svar

Informationen på sll.se som publicerades den 22 maj handlar om sjukvård för de som bor på äldreboenden. I samband med covid-19 epidemin har Region Stockholm stärkt möjligheten att flytta sjukvården till patienten på äldreboendet för att undvika att patienten ska behöva flytta hemifrån sitt boende till geriatriska slutenvården eller ett akutsjukhus. Region Stockholm har samtidigt kraftigt ökat antalet tillgängliga vårdplatser i geriatriken och vid akutsjukhusen så att det ska finnas tillgänglig vård för de som behöver. Det har förstärkt möjligheten att ge många patienter rätt medicinsk behandling och övervakning under covid-19 epidemin.

Det är kommunerna som ansvarar för äldreboenden i länet. Region Stockholm har under våren, med anledning av den pågående coronapandemin, haft veckovisa samverkanskonferenser med kommunerna där vi identifierar kommunikationsbehov och samordnar kommunikationsinsatser. Dessa möten fortsätter även under sommarperioden. Region Stockholm samlar all information för vårdgivare på Vårdgivarguiden med samlad information om covid-19, där det även finns en särskild sida för kommunerna. För att nå ut med information till vård- och omsorgsverksamheter har även flera nyhetsbrev skickats ut. Nyhetsbreven samlar vårdrelaterad information som vårdgivare och kommunala verksamheter behöver veta om covid-19. Nedan är en sammanställning av de olika nyhetsbreven:

  • Aktuellt för vårdgivare covid-19 (varje vecka)
  • Nyhetsbrev från SLSO till länets kommuner
  • Aktuellt om covid-19 för kommunal omsorg (var tredje vecka)

RSSL = Regional särskild sjukvårdsledning
LSSL = Lokal särskild sjukvårdsledning
SLSO = Stockholms läns sjukvårdsområde
IVA = Intensivvårdsavdelning