Idag hör vi från Storstockholms diabetesförening om hur de har ställt om verksamheten under coronapandemin.
Hur har ni ställt om er verksamhet?
Ja, på alla sätt. Vi har genomfört många av våra utbildningar digitalt, haft digitala föreläsningar, möten med mera.
Hur ser en arbetsdag ut för kansliet?
De flesta av oss jobbade hemma första tiden efter utbrottet i mars. De som har administrativa arbetsuppgifter fortsätter med det, vi andra har haft många zoommöten och fortsatt med stora projekt som vi dragit igång. Vi har skrivit debattartiklar, medverkat i poddar, digitala aktiviteter med andra inom region Stockholm. Vi har haft planeringsdagar och förberett inför hösten. Den senaste månaden har flera av oss arbetat från kontoret vissa dagar och det har fungerat bra och känts tryggt.
Har ni behövt ställa in aktiviteter?
Ja, ett stort möte som vi hade planerat i april, det blev digitalt istället. Samt några kurstillfällen, och aktiviteter som vi brukar göra i samarbete med vården. Kanske inte vi som ställt in men dessa gick inte att genomföra.
Hur har ni förändrat era aktiviteter för medlemmar?
Många medlemmar har fått lära sig att använda digitala mötesformer, det har gått över förväntan ibland och nytt nya grupper. Vi har även kunnat bjuda in fler än vi kan göra i våra lokaler. Vi har genomfört enkäter, skrivit nyhetsbrev och hållit våra medlemmar uppdaterade.
Har ni haft årsmöte och hur gick det till?
Årsmötet gick bra.
Vilka frågor får ni från medlemmarna nu?
Just nu lite blandat en del som inte är specifika om Corona som det var tidigare i vår.
Med tanke på den pågående Coronapandemin, driver ni några särskilda intressepolitiska frågor?
Vi håller i det vi tidigare har planerat. Det är kampanjer kring diabetesvården i vår region, Diabetesplan och vårt stora projekt Diabetesdialog som vi startade 2019. Vi har varit aktiva i olika debatter och fått in dem i Dagens medicin bland annat. Mycket har alltså inte handlat om Corona. Men vi har som sagt deltagit i en del artiklar kopplade till Corona och vad vi kan lära av det som hänt, diskussioner om riskgrupper och hur hanteringen har varit.
Vad är den viktigaste lärdomen kring denna period av att ställa om sitt arbetsliv/föreningsliv/samhällsliv?
Att mycket mer går att göra än man tror, det nya normala inträder. Att vi ska hålla i det som varit bra under denna period och inte automatiskt gå tillbaka till hur vi förhöll oss till tidigare. Betydelsen av att kunna mötas och hur sårbara vi är och att det är stora skillnader i vår region. Inte minst att föreningsliv och den ideella sektorn behövs.