Patientsamverkan och kommunalisering av hemsjukvården

På samverkansrådet med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i mars avhandlades två både viktiga och aktuella ämnen.

Först ut på dagordningen var Kvalitetsregistercentrum Stockholm (QRC) och patientmedverkan. QRC har två huvudsakliga uppdrag. Det ena är nationellt och syftar till att stödja och utveckla kvalitetsregister i sjukvårdsregionen Stockholm och Gotland. Det andra är ett landstingsuppdrag där QRC tillsammans med Karolinska institutet ska vara ett stöd vid forskning i verksamheterna. QRC:s vision: delad kunskap ger bättre hälsa för fler. De arbetar inom fyra områden – registerutveckling, förbättringsarbete, patientsamverkan och forskning. I projektet Verktygslådan har QRC tagit fram metoder för vårdgivare att kunna involvera patienter i vårdens processer och utvecklingsarbeten. Bakgrunden till projektet var att det, från vårdgivarhåll, uttrycktes ett behov av steg för steg-beskrivningar. I verktygslådan finns allt från beskrivningar av olika tillvägagångssätt till övningar och goda exempel. Det diskuterades även hur patientmedverkan kan öka. HSO framförde att patientorganisationerna, till skillnad från enskilda patienter, ofta kan bidra med ett helikopterperspektiv.

Den andra diskussionspunkten var kommunalisering av hemsjukvården. Stockholm är ett av få landsting i Sverige där hemsjukvården inte har överförts till kommunen. Ett försökt har gjorts tidigare, men då strandade förhandlingarna eftersom Stockholms läns landsting och länets kommuner inte kom överens. Arbetet har nu återupptagits och tillsammans med Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har HSF påbörjat en utredning av förutsättningarna för en överföring. Projektledaren Elisabeth Höglund berättade att utredningen har som utgångspunkt att kommunalisera den basala hemsjukvården. Ett ansvar som idag vilar på husläkarmottagningarna. Om allt går som det ska är tidplanen att hemsjukvården ska övergå till kommunerna i april 2020.

Barbro Naroskyin delgav sina erfarenheter av processen och övergången som genomfördes under tiden hon arbetade som regiondirektör i Östergötland. Två lärdomar är att målbilden och avtalen måste vara tydliga. Därefter följde en diskussion om hur funktionshinders- och pensionärsorganisationerna kan vara delaktiga och få information. Samverkansrådets representanter var överens om att detta är en viktig fråga att samverka kring, eftersom organisationerna företräder medlemmar som berörs av förändringen. HSO framförde att det är önskvärt att ha en dialog med den politiska styrgruppen. Två andra förslag var att genomföra workshops och att tillsätta en arbetsgrupp. Organisationerna uppmanades att ta kontakt med andra länsorganisationer för att ta reda på information om hur det genomförts i andra landsting/regioner. Det beslutades att Elisabet ska återkomma till samverkansrådet efter sommaren.