Webbtillgänglighetsdirektivet: hur blir vi digitalt tillgängliga?

 Susanna Laurin
Susanna Laurin, Funka.

Den 11 oktober var det dags för det andra och sista informationsmötet om det nya webbtillgänglighetsdirektivet, som trädde i kraft den 23 september. Susanna Laurin, vd och tillgänglighetsexpert på Funka, var åter på plats och den här gången var temat hur vi kan göra vår egen digitala kommunikation mer tillgänglig. Lagen omfattar främst offentlig sektor, men vi funktionsrättsföreningar vill naturligtvis ligga i framkant när det kommer till tillgänglighet! 

Teknik

Susanna hade gjort uppdelningen teknisk, pedagogisk och innehållsmässig tillgänglighet. Den tekniska delen fokuserar mycket på att standarden följs i den kod som används. Detta säkerställer att hemsidor och dokument fungerar med olika hjälpmedel, till exempel skärmläsare eller alternativa styrdon. Bra kod har också fördelen att sökmotorer som Google värderar välformaterade hemsidor högre i sökresultaten.

För den som beställer en hemsida är det viktigt att kunna ställa krav på leverantören, utan att för den skull själv vara expert. Här fick vi rekommendationen att leverantören ska kunna följa WCAG 2.0 AA och de relevanta lagarna, samt att de har erfarenhet av att göra tillgängliga hemsidor. (WCAG är på svenska ”Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll”, och 2,0 AA är den version av WCAG som tillgänglighetsdirektivet baseras på.) Be om referenser och använd de verktyg som finns för att själv kontrollera tillgänglighet; även om du inte vet vad allt betyder så kan du ändå göra dig en uppfattning baserat på antalet felmeddelanden som kommer upp, om det är en handfull eller flera hundra. Ett sätt att testa en sida är att använda det kostnadsfria valideringsverktyg som W3C erbjuder, vilket kan ge en punkt att utgå ifrån i diskussionen med leverantören. Valideringsverktyget hittar du här.

En ände att börja i är att bestämma sig för vilket publiceringsverktyg (även kallat CMS, Content Management System) som fungerar bäst för organisationen. Helst ska det skapa tillgängliga hemsidor och samtidigt vara lätt att använda, utan att vara alltför dyrt. Susanna kunde inte rekommendera något enskilt verktyg, men hoppades kunna återkomma med mer information.

När Funktionsrätt Sverige uppdaterade sin hemsida 2017 rekommenderade de WordPress. Verktyget är lätt att använda, det finns flera tillgängliga teman att välja mellan och det finns som gratisversion.

Pedagogik

Med detta menas navigering och strukturell logik – det är viktigt för alla att det är lätt att hitta rätt på en hemsida! Här rekommenderade Susanna en standardiserad navigering med hög igenkänningsfaktor, eftersom det underlättar för de flesta. Bra färgkontraster är viktigt, liksom tydliga klickytor. Testa gärna i en mobiltelefon! Det är lätt att bli hemmablind, så det är bra att låta flera personer testa.

Innehåll

När det kommer till innehåll är det viktigt att tänka på målgruppen – vem är det som ska läsa texten du skriver? Det är också värt att fråga sig om text verkligen är det bästa alternativet. Susanna berättade att enligt OECD har 25% av Sveriges befolkning stora problem med läsning, av olika anledningar. I en undersökning som Funka gjort, där de testade att framföra information på olika sätt, så kunde de bara nå 50-60% av testgruppen med text. När de lade till bild och film nådde de ytterligare 20-30% och med automatiserad ljuduppläsning ytterligare 8-10%.

En tydlig struktur med god formatering är viktigt i texter. Luft mellan stycken och lagom långa rader, ca 75-80 tecken, underlättar läsningen. Det är bra att använda standardtypsnitt, till exempel Arial, som många är bekanta med och som fungerar med alla telefoner, datorer och skrivare. Förklara förkortningar och svåra ord. Komplettera gärna med en relevant bild, som beskrivs med alternativtext för personer som är blinda eller har synnedsättning.

När det kommer till språk förordade Susanna klarspråk över lättläst och tog upp några punkter från Språkrådet. Välj ut relevant information och sätt det viktigaste först. Stryk det som inte behövs. Hitta en lagom personlig ton, Susanna föreslog du-tilltal. Använd en logisk disposition av format och innehåll. Tänk på vem som är läsaren och förklara allt som behöver förklaras. Skriv informativa rubriker och undvik långa och invecklade meningar. Använd begripliga ord och förklara nödvändiga facktermer. Sammanfatta det viktigaste.

Dokument

Avslutningsvis talade Susanna kort om tillgängliga dokument. Här är det framför allt pdf-filer som krånglar. Det finns en mängd av dem på nätet, och många är omöjliga att använda med hjälpmedel. Med Adobe Acrobat Pro är det lättare att kontrollera tillgängligheten, men tyvärr kostar programmet en del att använda.

Ett tips som vi kan slänga in är att ju tillgängligare originaldokumentet är, desto bättre kommer pdf-filen att bli. Använd logiska rubrikstrukturer och formatera dem rätt. Använd gärna den inbyggda tillgänglighetskontrollen innan du gör om dokumentet till pdf. I Word finns den under Arkiv/Info/Felsök/Kontrollera åtkomst (eller liknande, beroende på vilken version du använder). Kontrollera att pdf-filen är text och inte en stor bild av texten, genom att försöka markera delar av texten.

Bonustips

Flera företag erbjuder rabatterad programvara för den ideella sektorn. På Techsoup.se kan du till exempel hitta Microsoft- och Adobeprodukter.

Det var roligt att så många var intresserade av detta tema! För dig som missade det första mötet finns det sammanfattat på webbtillgänglighetsdirektivet 1.