Seminarium: visioner för primär- och närsjukvården?

Seminarium-2017-11-16.png
Lennart Håwestam, Angelica Gustafsson, Anna Ingmanson, Gunnar Akner och Annika Hässler.

Den 16 november arrangerade HSO i Stockholms län ett seminarium om visioner för primär- och närsjukvården. HSO:s ordförande Annika Hässler välkomnade deltagarna och inledde med att prata om att primärvården är en av de viktigaste frågorna för HSO och dess medlemsföreningar. I takt med att allt mer av hälso- och sjukvården flyttar från akutsjukhusen till öppen- och primärvården är det viktigt att det skapas förutsättningar för att möta våra gruppers behov. Annika lämnade därefter över ordet till Lena Ringstedt, en av HSO:s representanter i samverkansrådet med HSF. Lena läste upp några rubriker från Dagens Medicin under de senaste 7-8 åren och framförde att det är dags att vi i funktionshindersrörelsen sätter ner foten och att berättar hur vi vill ha det.

Till seminariet hade HSO bjudit in tre visionärer som fick presentera sina idéer för hur primär- och närsjukvården kan organiseras i framtiden. Först ut var Angelica Gustafsson, projektledare från landstinget i Sörmland. Angelica berättade om Samordnat medicinskt omhändertagande för personer med komplexa funktionsnedsättningar, SMO. Det började som ett projekt, men är sedan två år tillbaka ett permanent tilläggsuppdrag på fem vårdcentraler i Sörmland. Bakgrunden till projektet var att vuxna med omfattande flerfunktionsnedsättningar ofta föll mellan stolarna när de gick från att tillhöra barnsjukvården till vuxensjukvården. Tiderna för patienterna är längre, så att det finns tid att fånga upp flera åkommor, samt att det finns tid för kommunikation utifrån patientens förutsättningar. I projektet finns det vårdlotsar och kontaktsjuksköterskor som även samordnar och koordinerar teamträffar mellan professioner från olika vårdgivare och huvudmän.

Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet, var nästa talare på tur. Gunnar presenterade sin modell för hur primärvården i framtiden. Han har valt att kalla den Hälsovårdsorganisation, HVO. Den ska utgöra basen i hälso- och sjukvården och är en självstyrande organisation. På HVO-mottagningarna har den patientansvarige läkaren ett tydligt ansvar. Det ska finnas tillgång till slutenvård på HVO, så att läkaren ska kunna följa patienten och dess mående. Fördelen med modellen, menade Akner, är att organisationsstrukturen är enkel. Den skapar inte administrativt merarbete för personalen, så att de kan ägna sig åt kärnverksamheten, det vill säga att ge vård och behandling till patienterna.

Sist ut var Anna Ingmanson, avdelningschef för närsjukvården på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Anna berättade inledningsvis att hon arbetade tillsammans med Göran Stiernstedt i utredningen Effektiv vård. Framtidens primärvård ska vara organiserad nära medborgarna och ge dem vård på ett enkelt och krångelfritt sätt. I enlighet med ett av förslagen i utredningen, framförde Ingmanson att det behövs en riktad primärvård, som i högre utsträckning kan ge vård och behandling till personer med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning, samt äldre. En riktad primärvård med tilläggsuppdrag och som utgår från patientens perspektiv.

Efter pausen diskuterade och resonerade deltagarna och visionärerna tillsammans kring framtidens modell för primär- och närsjukvården. Bland annat att det behöver finnas ett större fokus på förebyggande folkhälsoarbete i primärvården. Att vården behöver organiseras utifrån patientens behov för att skapa trygghet och tillit. Primär- och närsjukvården behöver både vara specialister och generalister för att fånga upp patienternas mående och behov. Vård, forskning och utbildning i primär- och närsjukvården ska gå hand i hand. Att primärvården behöver ha ett större fokus på ett samlat omhändertagande för personer med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning och tillgodose patienternas behov.

När HSO:s ordförande Annika Hässler avrundade kvällen, kunde hon konstatera att frågan är långt ifrån färdigdiskuterad och att HSO tillsammans med medlemsföreningarna behöver fortsätta samtalen.