Att ha en funktionsnedsättning innebär alltför ofta att bli sedd som endast sin funktionsnedsättning. Andra identiteter och karaktärsdrag hamnar i skuggan av funktionsnedsättningen, vilket har sina givna konsekvenser. Om en person endast blir sedd för en del av sin identitet, så riskerar andra delar av ens identitet att bli osynliggjorda. Personer som inte är vita, drabbas ofta av den här typen av osynliggörande inom funktionsrättsrörelsen. En enkel bildsökning på Google visar att den stereotypa bilden av en person med funktionsnedsättning är en vit person. Det är ett enkelt men tydligt exempel på hur den specifika diskriminering som sker i kombinationen funkofobi och rasism tenderar att bli osynliggjord. Det vi inte ser pratar vi inte om, och det vi inte pratar om det hittar vi inga lösningar på.
Underlag från Statistiska Centralbyrån visar till exempel att personer med funktionsnedsättning med annan etnicitet än svensk har svårare att få vård än vita personer med funktionsnedsättning. Forskning inom logopedi visar också att personer med annan etnicitet än svensk inte blir diagnostiserade med dyslexi i samma utsträckning som vita eftersom deras lässvårigheter antas vara bristande språkkunskaper. Vad dessa exempel illustrerar att våra möjligheter att få stöd och vård skiljer sig åt även inom gruppen personer med funktionsnedsättning. För att alla personer med funktionsnedsättning ska känna sig som en del av funktionsrättsrörelsen måste vi förstå hur rasistiska strukturer ser ut. Framför allt måste vi veta hur vi ska arbeta antirasistiskt.
Som ett led i det har Funktionsrätt Stockholms län i år arbetat aktivt med kunskapshöjningar. Styrelsen och kansliet har under ledning av kunskapsföretaget Amphi gått en utbildning i flera delar, om inkludering med fokus på antirasism. Under gårdagen var även Funktionsrätt Stockholms läns medlemsföreningar inbjudna att delta på en utbildning om inkludering och antirasism tillsammans med Amphi. Målet med utbildningarna är att få gemensam kunskap och fler verktyg för hur vårt arbete med funktionsrättsfrågor bättre faktiskt kan inkludera alla med funktionsnedsättning i Stockholmsregionen. För precis som personer med funktionsnedsättning är individer med funktionsförmåga som skiljer sig åt, är vi olika även när det kommer till andra diskrimineringsgrunder. Till exempel etnisk tillhörighet, ålder, könsidentitet och sexuell läggning. Och alla ska ha en plats i vår rörelse!
Detta ser vi som viktigt för att funktionsrättsrörelsen ska vara en rörelse för alla, oavsett etnisk tillhörighet eller bakgrund:
- Lyssna och ge utrymme: berättelser om rasism gentemot personer med funktionsnedsättning behöver en plattform och de behöver bli tagna på allvar.
- Verka för lösningar: de utmaningar som lyfts i berättelserna måste tas vidare in i arbetet inom funktionsrättsrörelsen, så att vi kan verka för lösningar i vår samverkan med Region Stockholm.
- Samarbeta över rörelsegränser: den antirasistiska rörelsen och funktionsrättsrörelsen har allt att vinna på gemensamma satsningar och ömsesidiga kompetenshöjningar.
Läs våra tidigare artiklar på tema Hälsan i centrum
Intersektionalitet – ett verktyg för funktionsrättsrörelsen
Mänskliga rättigheter i Stockholm 2023
Vad är funkofobi?
Vad innebär ett gott bemötande?