Det skrevs historia år 2015. Ordet funkofobi kom in i Svenska Akademiens Ordlista. Det innebar att det svenska språket fick en motsvarighet till engelskans ”ableism” som funnits sedan 1980-talet. Funkofobi hade använts redan innan Unga Rörelsehindrade kampanjade för att införa ordet i SAOL men det var inte etablerat och användes främst i aktivistkretsar. Sedan dess har ordet använts mer och mer. Senast 2022 släppte ungdomsrörelsen inom funktionsrättsrörelsen en rapport om ungas erfarenheter av just funkofobi. Läs rapporten här.
Ordet har med andra ord tagit fäste och det är intressant att ställa frågan: varför? Varför behövs ordet och kan det verkligen göra skillnad?
Funkofobi kan liknas med begrepp som sexism, rasism och homofobi. Det är ett begrepp som förklarar den behandling som personer med funktionsnedsättning erfar i samhället. Det hela bygger på funktionsnormen, det vill säga den oskrivna regeln att människor ska fungera på ett visst sätt för att anses normala. Att bryta mot normen genom att till exempel ta sig fram med hjul, behöva mycket vila eller kommunicera genom teckenspråk, anses konstigt. Det innebär att många utsätts för oförståelse och fördomar.
Vad funkofobi tillför är en ny dimension. Det är att belysa att oförståelse och fördomar kan uttrycka sig genom allt från välmenande men påträngande kommentarer till otillgängligt designade lokaler. Att situationen för personer med funktionsnedsättning idag innebär att bli ifrågasatt på arbetsmarknaden och att inte kunna åka spontant med kollektivtrafiken.
Funkofobi är att belysa bredden av erfarenheter och att det handlar om just funktionsnormen. En idé om hur vi förväntas vara. Men personer har fungerat olika i alla tider. Det enda som ändras är vår syn på det. Om vi ser det som en självklarhet eller inte, och därmed anpassar vårt samhälle efter det eller inte.
Vi har en lång väg att gå men vi vill också betona hur långt vi har kommit. Vi inom funktionsrättsrörelsen har jobbat aktivt med att höja kunskapen hos beslutsfattare, tjänstepersoner och allmänhet, och vårens aktiviteter hos oss på Funktionsrätt Stockholms län är ett bevis på det. För varje möte och seminarium är vi ett steg närmre ett samhälle fritt från funkofobi där alla kan delta och bidra på lika villkor. Det är det vi bär med oss in i sommaren.
Läs våra andra artiklar på tema Hälsan i centrum
Hur bygger vi digital tillgänglighet?
Funkofobi och rasism
Vad innebär ett gott bemötande?
Mänskliga rättigheter i Stockholm 2023
Intersektionalitet – ett verktyg för funktionsrättsrörelsen