Funktionsrätt Stockholms län försöker hela tiden utmana funktionsnormen. Vi gör det genom att uppmärksamma den. Visa på hur den påverkar oss. Eftersom funktionsnormen är stark riskerar den annars att gå oemotsagd. Konsekvensen av det skulle vara att personer med funktionsnedsättning blev tystade. Genom att uppmärksamma vår situation har vi kunnat organisera oss. Få en gemensam röst. Sedan några år tillbaka har det börjat pratas om ett nytt verktyg för att just uppmärksamma normer och hur de påverkar människors livssituation: intersektionalitet.
Intersektionalitet är ett verktyg för att förstå makt. Mer exakt hur olika mycket makt vi människor har baserat på våra olika identiteter. Intersektionalitet kommer från engelskans ”intersection” som betyder korsning. Alla personer har flera olika identiteter. Personer med funktionsnedsättning har till exempel även en identitet utifrån kön, ålder, sexualitet och etnicitet. När olika identiteter korsas, eller kombineras, påverkar det oss på olika sätt. Vi får olika livssituationer, olika mycket makt.
Ett tydligt exempel är ett förslag i Tidöavtalet som togs fram av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Förslaget innebär att personer i behov av tolk ska betala ett självkostnadspris. Det betyder att rätten till tolk begränsas. Liknande förslag har lagts av oppositionen i Region Stockholm. Regeringen har förtydligat att detta inte gäller personer med funktionsnedsättning – det gäller endast personer som är nya i Sverige. Men personer som är nya i Sverige kan också ha en funktionsnedsättning. Alla personer med funktionsnedsättning har inte samma etnicitet eller ursprung. En person kan ha flera olika identiteter. Att göra en intersektionell analys är att få syn på hur det påverkar våra liv olika när identiteter korsas. Om förslaget i Tidöavtalet går igenom kommer vissa personer med funktionsnedsättning ha rätt till tolk – men inte andra. Fastän vi alla är lika värda och ska ha samma rätt till tolk.
Det fungerar på ett liknande sätt med alla diskrimineringsgrunder. Kvinnor med funktionsnedsättning upplever en särskild utsatthet utifrån kön och funktion. Kvinnor med funktionsnedsättning är till exempel särskilt sårbara vid våld i hemmet. Ofta har de en beroenderelation till sin partner. Det kan innebära att deras partner undanhåller hjälpmedel för att utöva kontroll och att kvinnan har svårare att lämna en relation. Forskning visar också hur personer av annan etnicitet än svensk är underdiagnostiserade med dyslexi. Detta på grund av rasistiska fördomar om att deras språkutmaningar beror på att de inte kan svenska.
Vi behöver denna större förståelse för hur olika korsningar påverkar oss. Då får vi som funktionsrättsrörelse mer kunskap om hur vi kan driva våra rättigheter på ett sätt som inkluderar alla. Därför samarbetar Funktionsrätt Stockholms län med andra organisationer i regionen. Vi gör det för att visa att vi ingår i andras folkrörelser och att de ingår i vår. Den 6 mars bjuder vi in representanter från civilsamhället till en gemensam kväll. Alla som har en roll inom civilsamhället är välkomna, det är bara att anmäla sig på vår hemsida. Vi kommer ta avstamp i temat ”Hälsan i centrum” och uppmuntra till erfarenhetsutbyte och samarbeten över organisationsgränser. Vi tror att det är vägen till en framtid där alla blir inkluderade!
Läs våra andra artiklar på tema Hälsan i centrum
Hur bygger vi digital tillgänglighet?
Funkofobi och rasism
Vad innebär ett gott bemötande?
Vad är funkofobi?
Mänskliga rättigheter i Stockholm 2023