Höstens möte med gruppen Hälsa för alla var en nätverksträff om patientmedverkan. Till mötet hade vi bjudit in Anna Mankell, som är forskare vid Uppsala universitet. Hon har bland annat tittat på olika former av patientinflytande. Nätverket Hälsa för alla riktar sig främst till de som sitter i våra samverkansråd inom hälso- och sjukvårdsområdet, men alla intresserade är välkomna.
Olika sorters patientinflytande
Annas Mankells forskning handlar om mötet mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Under mötet med nätverket föreläste hon om formella och informella former av patientinflytande, och hur de kan komplettera varandra.
Anna delade upp möjligheterna att påverka i två kategorier:
- formell eller organiserad påverkan
- informell eller mobiliserande påverkan.
Anna förklarade också att de flesta använder sig av den ena eller andra formen av påverkan, även om det går att använda båda.
Formell eller organiserad påverkan
Formell eller organiserad påverkan är den påverkan som till exempel patient- och funktionsrättsorganisationer bedriver. Det kan till exempel ske via samråd och representation. Styrkorna för den här formen av påverkan är att det finns ett tydligt mandat, med val och ansvar, kontinuitet och kunskap och större resurser.
Det finns också ett större kontaktnät och möjlighet att göra sin röst hörd. Till exempel genom att man har en plats i råd eller möjlighet att svara på remisser.
Nackdelen med formell eller organiserad påverkan är att den är mer trögrörlig. Det gör att den kräver ett mer långsiktigt engagemang av de aktiva, som ofta är få till antalet.
Informell eller mobiliserande påverkan
Informell eller mobiliserande påverkan är aktivism och protester, till exempel via sociala medier. Ofta är det privatpersoner som själva berättar om sina egna erfarenheter och sprider kunskap. Eftersom det inte finns några fasta, formella strukturer är det möjligt att snabbt komma ut med sitt budskap. Det gör att nya frågor snabbt kan få uppmärksamhet.
Några av nackdelarna med den här formen av påverkan är att den kräver ork och förmåga att berätta så att andra lyssnar. Det finns också en risk att felaktig information sprids.
Förändringar i påverkansarbetet
Anna berättade också om vilka utmaningar och förändringar hon kunnat se i påverkansarbetet genom sin forskning. Det handlar bland annat om den utmaning som uppstår när representationen blir centraliserad. Ofta är det anställda på nationell nivå som gör arbetet. Det kan leda till att den lokala förankringen och engagemanget minskar.
Anna pekade också på en individualisering av påverkan. Det gör att påverkan allt oftare sker via egna berättelser och sociala medier istället för via medlemmar och föreningar. Här finns både en utmaning och en möjlighet att nå fler och få större genomslag. Det gäller både för formella och informella aktörer, som kan behöva gå från den ena eller andra formen av påverkan till att kombinera dem.
Workshopen efteråt
Vi avslutade vår nätverksträff om patientmedverkan med en diskussion om hur vi som föreningar kan jobba med patientmedverkan. Alla delade generöst med sig av tankar och tips på vilka metoder det finns.
