Den 22 mars bjöd HSO i Stockholms län in medlemsorganisationerna till ett seminarium om det nya klagomålssystemet i hälso- och sjukvården. Kvällen inleddes med att Inge-Britt Lundin, vår första vice ordförande, hälsade alla välkomna. Därefter lämnade Inge-Britt över till den inbjudna gästen – Camilla Heise Löwgren från Patientnämnden Stockholm.
Camilla gjorde inledningsvis en kort presentation om Patientnämnden Stockholm och dess uppdrag. Patientnämnderna är oberoende och fristående instanser, och det finns en patientnämnd i varje landsting i Sverige. Patientnämnden Stockholm har 20 anställda och under 2017 hanterade de omkring 7000 klagomålsärenden. Patientnämnden ska hjälpa och vägleda patienter vid hantering av klagomål. Prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning och personer som inte har svenska som modersmål. Patientnämnden ansvarar även för att utse stödpersoner till patienter som får tvångsvård. Camilla berättade att i Stockholm idag finns cirka 250 stödpersoner.
Det nya klagomålssystemet innebär att en patient som vill klaga på vården i första hand ska vända sig till vårdgivaren. Syftet är att vårdgivarna ska kunna använda klagomålen för att förbättra vården. Efter att en patient har klagat har vårdgivaren fyra veckor på sig att ge en förklaring till det som hänt, be om ursäkt och, om det är nödvändigt, uppge vad som gjorts för att händelsen inte ska upprepas. Klagomål som rör barn ska hanteras snabbare än fyra veckor. Patientnämnden ska hjälpa individer som av olika anledningar har svårt att uttrycka och formulera sig. I mötet mellan patienten och vårdgivaren kan Patientnämnden vara ett stöd och ha en medlande roll. Camilla berättade att enligt patientlagen ska vårdgivarens svar vara anpassat utifrån individens behov och förutsättningar. Det kan till exempel ske muntligt, skriftligt eller digitalt. Har en vårdgivare inte svarat på klagomålet inom fyra veckor kan patienten höra av sig till Patientnämnden. Patientnämnden skickar dessa uppgifter till Inspektionen för vård och omsorg, där de kan bli en grund för tillsyn mot vårdgivaren.
Camilla berättade att sedan den 1 januari tar Inspektionen för vård och omsorg inte emot ärenden från patienter som inte först har hanterats av vårdgivaren eller av Patientnämnden. För att en patient ska kunna vända sig till Inspektionen för vård och omsorg ska patienten ha drabbats av en vårdskada som lett till förlängd sjukhusvård, bestående men eller dödsfall. Personer som har fått psykiatrisk vård berörs inte av dessa kriterier. För att Inspektionen för vård och omsorg ska ta emot ärendet ska händelsen ha skett de senaste två åren och anmälan måste ha gjorts av patienten eller en nära anhörig. Patientnämnden har inte längre möjlighet att överföra ärenden till Inspektionen för vård och omsorg.
Under presentationens gång tog Camilla emot frågor. Några exempel var frågor som rörde lagstiftning, Lex Maria-anmälningar och klagomål, egenvård, samt till vilken Patientnämnd patienten ska vända sig med klagomål på digital vård eller vård i annat landsting. Avslutningsvis berättade Camilla att Patientnämnden tittar på så kallade principärenden och att patienter är välkomna att kontakta dem om de har frågor eller synpunkter.
Kontaktuppgifter och mer information om Patientnämnden hittar du här: www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/patientnamnden-stockholm