En rosa pratbubbla där det står Handikapp är ett ord som ska användas någon ananstans än i golf.

Utmana språket!

Vi på Funktionsrätt Stockholms län får ofta frågor om vilka ord som egentligen är okej. Det kanske låter lite ängsligt, men tanken bakom frågan är desto djärvare: varför hålla fast i gamla ord som har fått en negativ laddning och som gör skada, när det finns nya ord i språket utan den laddningen?

I de gamla uttrycken ligger gamla tiders värderingar kvar. En gång var dessa ord okontroversiella, men saker förändras, även språket. Ordet ”idiot” användes under en lång tid på 1800- och 1900-talen som en medicinsk diagnos. År 2020 har ordet en annan betydelse. ”Idiot” har blivit ett skällsord och ordet har fått en negativ klang. Detsamma gäller flera andra ord.

Vad dessa ord ger uttryck för är den syn som samhället hade då, att problemen ligger hos den enskilda individen. Normen var personer utan funktionsnedsättning. Samhällets lösning var att försöka normalisera personer med funktionsnedsättning, genom att få dem att följa omgivningens normer. Till exempel förbjöds undervisning på teckenspråk i dövskolorna. Döva barn skulle tala svenska på samma sätt som hörande.

Den som ändå inte kunde tryckas in i mallen för vad som ansågs normalt ansågs inte höra hemma i samhället. Istället hamnade många på institutioner, där de sedan förblev. Många personer med psykisk ohälsa placerades på mentalsjukhus. Föräldrar som fått ett barn med intellektuell funktionsnedsättning uppmanades redan på BB att lämna ifrån sig barnet. Det var först på 1980-talet som institutionstänket mattades av.

En nedslående dragning av historien, men varför gör detta att vi vill utmana språket? Språket sätter på sitt vis ramarna för hur vi tänker och styr vårt fokus i en viss riktning. Ofta märker vi det inte förrän någon utifrån pekar ut det.

I maj 2018 tog vår förening det nya namnet Funktionsrätt Stockholms län. Med ”funktionsrätt” menar vi rätten att fungera i samhällslivet på lika villkor. Det betyder att alla människor fullt ut ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter.

Med namnändringen tog vi ett nytt steg framåt i sättet att tänka och tala om funktionsrättsfrågor. Sverige måste leva upp till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är samhället som ska anpassas för människorna, inte tvärtom!

Vårt motto är ”Bra för mig, bra för dig”! Med det menar vi till exempel att en tjänst som är tillgänglig för den med kognitiva svårigheter också kommer att vara smidigare för den extremt stressade. En dörröppnare som är nödvändig för den med rörelsehinder kan vara rätt praktisk för den med barnvagn. Faktum är att många smarta grejer vi tar för givna en gång i tiden utvecklades som hjälpmedel.

Så vad säger vi?

Vi vill pensionera gamla begrepp som ”utvecklingsstörning” och förpassa ordet ”handikapp” till sportens värld.

”Funktionsnedsättning”; Eftersom lagtexterna använder ordet ”funktionsnedsättning” så använder även Funktionsrätt Stockholms län det när det handlar om lagar. En funktionsnedsättning är en nedsatt funktionsförmåga i relation till vad som uppfattas som normen. Men en funktionsnedsättning är något personer har, inte något vi är. En person kan till exempel ha en synnedsättning. Vill du veta vem personen är så får du lära känna hen.

”Funktionshinder” nämns också i lagtexterna. Ett funktionshinder är något som samhället skapar när någon glömmer, eller struntar i, att tänka på tillgängligheten. Till exempel är perronger som saknar taktila ledstråk ett hinder som gör det svårt för den som inte ser att fungera i kollektivtrafiken. Något så vardagligt som att vänta på sitt tåg blir mer eller mindre livsfarligt.

”Funktionsvariation” är ett normkritiskt sätt att tala om att ha eller inte ha en funktionsnedsättning. Alla har funktionsvariationer, men det är bara personer med normbrytande funktionsvariationer som drabbas negativt av funktionsnormen.

Som vanligt när det kommer till förändring så finns det många olika reaktioner på nymodigheter. Vi hoppas att Funktionsrätt Stockholms läns ordval har blivit lite klarare. Vi kan alla vinna på att åtminstone fundera på vad det är vi säger – och vad det i sin tur säger om oss.

Mer läsning om historia och om språk:

Nordiska museets historik om funktionsnedsättning
Åratal ur handikapphistorien – HandikappHistoriska Föreningen
”Språkets makt över tanken”, Joanna Rose i Språktidningen
”Hur språket formar våra tankar” av Lera Boroditsky